johannaengstrom.blogg.se/ac

 förra veckan satt jag och pratade med en vän. Vi pratade om våra framtidsdrömmar och om vad vi ville ha i livet just nu. Eftersom vi båda är ganska likasinnade triggades drömmarna upp vartefter den andra höll med och snart satt vi där och deppade över vissa saker... Det var då tanken slog mig. När man har allt det där, vad kommer då vara det vi drömmer om? Kommer man då istället att avunda de som lever singelliv och kan göra precis vad de vill om dagarna? Inga förpliktelser, krav eller måsten. Kommer man någonsin att vara nöjd? Kommer man någonsin till den punkt där man känner 100% tillfredställdhet? Vill man ens hamna där?

Jag har haft svårt att släppa dessa tankar. De första dagarna tyckte jag att det kändes som att allt verkade meningslöst... vad var egentligen meningen med detta? Men vartefter dagarna har passerat så har jag börjat tänka lite annorlunda. Förmodligen kommer gräset alltid att vara grönare på andra sidan och förmodligen så är inte vi människor gjorda för att vara nöjda med tillvaron. Vad skulle då få oss att sträva framåt i livet?

Om man var helt nöjd med allt i livet, hur skulle då våra dagar se ut? Skulle till slut den glädjen bli så "vanlig" att man inte känner av den längre? Livet ska nog helt enkelt vara fyllt av alla olika slags känslor för att det ska fungera.. Glädje, sorg, hopp, förtvivlan, tvivel, kärlek...