2012-11-19
09:36:41
talar från hjärtat..
eftersom vissa ändå inte tror på det jag skrev i inlägget om de riktiga sanningen å vissa vill veta mer om hur jag känner så tänker jag skriva precis som jag tycker å känner å sen får ni tolka det hur ni vill.
Jag träffade en person precis i rätt tid i livet då jag va som mest sårbar av många olika anledningar.
denna person fick mig att må bra å känna att livet var roligt igen.
jag hade verkligen tappat gnistan helt å levde bara för A å kämpade på med vardagen men när denna person kom in i mitt liv så vändes allt upp o ner å jag hade ingen kontroll längre på något (på ett bra sätt alltså).
tiden gick å vi pratade bara på en helt kompis nivå men det räckte för att få ljuset å lyckan.
iallafall så började vi dejta, träffas eller ha ett hemligt förhållande som sagt kalla det va ni vill jag vet iallafall va det va.. Orsaken till att det var hemligt har det spekulerats mycket i å jag tänker inte gå ut med orsaken utan det berör bara oss som sagt.
Under en period så har det kommit in flera kommentarer till vissa å där någon/några velat berätta sanningen, ja mycket har stämt men sen är det också mycket skitsnack i dom.. det går så mycket rykten å man får ju välja vad man ska lyssna på å vad man ska lägga dövörat till.
Det har hänt fler sjuka grejer å vissa saker är helt ofattbara som om det är taget direkt ur en film.
jag borde kanske gjort saker å ting annorlunda men varför ska allt jämt hänga på mig??
jag har försökt att vara en god medmänniska men när andra bara sätter sig emot så orkar man till slut inte å då brister det å man kör samma tillbaka.
Jag blev totalt utnyttjad den gången även om jag faktiskt trodde de kunde bli bra men det är svårt att ändra en persons uppfattning om någon när den redan bestämt sig.
sen kan man tycka att alla är värda en andra chans, den metoden kör jag på men jag blir oxå ibland totalt lurad av de.. men jag är ändå villig att ge människor en chans innan jag bildar mig en uppfattning..
vet ni att jag känner mig totalt lurad å överkörd??
jag är verkligen för godtrogen!!
jag tror på allt eller det mesta iallafall..
en underbar person frågade mig hur jag orkar med allt å hur jag kan tåla så mycke?
ja det har jag med undrat faktiskt..
det som hände för ett par år sedan är något som format mig till den jag är idag å efter det sveket så är jag starkare än nånsin å jag tål mer men samtidigt låter jag oxå folk köra över mig på de fulaste sätt man kan tänka sig. Allt för egen vinnings skull..
klart att man ska vara egoist men inte så mycket så det går ut över alla..
som jag sagt ett flertal gånger, mister man alla barn eller alla vänner eller alla nära å kära så kanske det faktiskt inte är fel på dom utan felet kanske ligger hos en själv.. rätta mig om jag har fel?!
Det finns ingen människa som är perfekt men man får lära sig å acceptera andras fel å brister å sen se till de fina egenskaperna istället!!
jag är en väldigt känslomänniska, jag har lätt för att ta åt mig saker å har lätt till tårar, det behöver inte vara för att jag är ledsen utan det kan bero på ilska oxå.
samtidigt har jag lätt för å prata om saker till dom jag litar mest på å de är få kan jag säga..
efter alla svek så har jag skit svårt å lita på människor å speciellt killar!
jag tror på vad dom säger fast ändå är jag sjukt misstänksam å tanken blir hela tiden: mmm visst säkert.
alltså det är inte meningen att det ska vara så men tyvärr är det så, det är något som jag själv måste kämpa med å bygga upp å jag måste våga lita på människor igen.
Jag är inte den som öppnar mig för vem som helst utan jag är den som alltid fejkar ett smile utåt fast jag egentligen mår riktigt dåligt å bara skulle vilja gråta.
Det är få personer som sett mig gråta, det är bara tre under mitt liv å familjen oxå då såklart. Men det är tre stycken som utanför familjen sett mig gråta å det säger en del, jag är verkligen privat av mig å jag visar inte känslor för vem som helst. Så ni som faktiskt sett mig gråta ska veta att ni betyder oerhört mycket för mig å jag känner att jag kan vara mig själv med er, jag behöver inte fejka å speciellt med EN person, där kan jag verkligen vara mig själv oavsett hur jag än mår eller ser ut å det är så himla underbart att man träffat såna människor.
att jag kunnat överleva är nog för att jag är så envis å det har gett mig en styrka som inte är av denna värld. Jag har klarat saker jag inte ens trodde va möjligt. Tyvärr så finns det saker jag försöker med men som jag nog aldrig kommer att klara men man kan inte vinna i allt.
Jag har funderat så mycket den senaste tiden, jag sover inget på nätterna knappt, jag har jätte ont i magen, huvudvärk till max å i torsdags när jag skulle till dagis så kom jag seriöst inte ihåg vart jag var på väg, jag fick stanna å tänka på vart ska jag, det tog en stund men sen kom jag på vart jag skulle.. det va rätt otäckt å det gav mig en tankeställare.. det fick mig å vakna upp å inse att livet är så mycke mer värt..
efter helgens vila känns allt bättre men det är ändå inte bra men jag kämpar vidare!!
jag har funderat på allt som händer å allt som har hänt.. egentligen så är allt förstört å jag fattar inte varför jag är kvar.. jag tog ett helt fel beslut men samtidigt fick jag oxå se va personernas riktiga jag va å den bilden jag byggt upp av en person var mycke värre än jag trott å det är konstigt det där, men de visar ju bara vilken värdelös människokännare jag är!!!
Det har pågått ett "krig" under en längre period å det är helt sjukt att det ska behöva vara så.. varför inte se vart problemet ligger istället??
Det har varit så många "oskyldiga" som fått tagit skit för något som dom inte ens har med å göra..
så oavsett vad som är sant å inte sant så kan jag avsluta det hela med att säga såhär: allt är förstört!!
tänkte skriva om så mycket annat i detta inlägg men kom av mig å kom in på annat istället.. kanske tur de?!
jag älskar dig, tur att du finns!!<3
Kommentar:
Kommentera inlägget här:
Bra skrivit hjärtat! Älskar dig!<3<3<3