2012-12-10
11:26:50
ibland fattar jag inte själv va jag skriver...
Jag ser livet från den ljusa sidan igen även om det varit svårt i sina omgångar med mycket motgångar. Det har varit mycket lögner som kommit upp, men ibland önskar jag att jag kunde bry mig mindre om saker. Jag försöker att le mig igenom tårarna och dagarna. Saker förändras, känslor ändras. Så har det alltid varit och så kommer det alltid vara,livets gång..
Vi alla måste lära oss att vara ensamma någon gång. Man kan inte alltid hänga efter andra för att förhoppningsvis slippa vara ensam. Man blir utnyttjad och man kommer aldrig bli lycklig på det sättet. Man kommer ständigt känna sig sviken och det kommer finnas ett hål som inte kan fyllas igen om det inte får kärlek å omtanke. Man kan försöka men man kommer aldrig lyckas.
löften å svek, varför ödlsa tårar för den tid jag förlorat i en lögn?
